Tvättdag
Så idag tvättar T å jag lite. Lr nu ligger han å sussar så fick allt vika tvätten själv. Fast det gör inget, det går lite fortare om han inte hjälper till. Det sista ligger i torktumlaren nu så när han har vaknat ska vi hämta det, vika å plocka in sen åker vi till mormor. Han är en riktigt mormors pojk nu, det känns riktigt skönt. Han är lite blängig på främmande människor å väljer rätt upp å ner vem som duger å var han inte vill va. Bara han tycker om mormor så pass att han kan sova med henne så är jag enormt nöjd. Det är väl mest nervpirrande dom första nätterna tror jag. Sen kommer han in i det där å då kan jag slappna av å njuta av jobbet förhoppningsvis. Är faktistk lite nervös över jobbet. Hoppas bara min chef tycker att det passar att jag börjar jobba snart. Han lät lite butter när jag prata med honom sist å tyckte jag kunde komma upp å köra helger. Muttergubbe =p Nej vars, han är kanon å ha å göra med. Men är lite nervös ändå, han kanske tycker jag ska vänta lite till nu när jag ändå inte kommit igång å jobbat än. Det lät lite så på honom.
Sak samma, jag ska upp å prata med honom iaf. Skulle va skönt å ha lite mammadagar kvar fall det skulle va ngt nångång. Man får juh spara på dom i några år. Husse har juh pappapengar kvar oxå fall det skulle krisa nångång.
Har haft mkt å tänka på den senaste tiden. Hur ska man lägga livet? Jag har som tur är många olika vägar jag kan välja. Å det känns skönt att veta att jag inte MÅSTE göra på ett sätt. Problemet är att jag inte vet hur jag vill ha det. Jag ska börja jobba nu iaf å se om jag tycker att det är nånting å hålla på med där uppe lr om jag missar för mkt av T. Men ska börja där iaf. Hästen verkar bli kvar iaf, ska prata med min chef om den igen när jag kommer upp. Men jag lovade juh dyrt å heligt att han va väldigt snälll. Det va innan djävulen flög i honom häromdagen. Som det är nu kan jag inte skjutsa upp honom till Gävle med gott samvete, då blir jag väl av med jobbet å får ta hem hästen oxå. Sak samma, vill juh ha honom kvar samtidigt som jag inte vill. Beslutsångest kallas det visst. Lider av mkt sånt nu för tiden!
Funderar på att sälja bärselen, T har blivit för tung för att den ska kunna användas nu. Han har kommit upp i maxvikten på den. Men samtidigt, tycker om när den hänger där på dörren å man vet hur mkt användning man haft av den. Minns när Husse å jag hade storstädning, titta på T i spegeln å han sussa som en gris i selen. Stackars bebis, va jobbigt för honom att städa. Då va han inte så stor inte. På tal om städa, skulle verkligen behöva skura golven i T's rum å i vardagsrummet. Även hallen å köket egentligen, men det va inte så länge sen. Men dom andra. Men lilla T vill bara krypa efter å vill inte att han kryper omkring i skurmedel direkt. Han kanske kan va hos mormor nåndag så jag kan skura av golven lite, lr väldigt noggrant, annars får det va.
Nu finns det inga ursäkter på jobbet länge heller, förut när jag va gravid så sa min chef bara "Det där ska du inte göra, där ska du inte lasta, hoppa inte från bilen!, du är gravid så ta det piano". Å tur va det eftersom jag inte rådde på vissa saker för jag inte hade varken styrka lr vikt att lägga på. Hur ska jag göra nu? Dessutom jobbar inte Tobbe kvar på Fortum så jag kan inte använda hans vikt på grejerna heller. Det här kommer braka åt helvete! Som tur är har jag juh ändå ett annat jobb här hemma, men där jobbar jag juh inte så mkt. Tyvärr kan jag inte jobba på måndag, annars ville han att jag skulle komma å köra då. Men mor kan inte ha T på fm så då kan jag inte. Känns surt, men T kommer före jobbet. Visst kan jag sätta honom i bilen, men han vill absolut inte sitta still i bilen i 7 timmar. Än så länge är man inte arbetslös iaf, jobb finns bara man vill ha det. Va lite sur över att min chef sålde min bil 1 månad för tidigt. Jag hade juh inga som helst problem med att jobba, fast visst va det lite krångligt att komma under bilen med magen. Men under bilen behöver man juh ändå rätt sällan va. Men va skönt att röra på sig å lyfta lite lagom (kanske lite mkt men det funka juh). Men å andra sidan, hade jag fått bestämma så hade han haft bilen å mig kvar en månad till, men då hade jag fött barn 1 vecka efter jag sluta jobba. Å dessutom har jag juh ett så tungt å ickebra gravid jobb iom risker, tunga lyft, klättra uppepå trailer osv så jag föll juh enkelt inom ramarna att få gå hem 2 månader innan. Å va gravid va juh inget, mkt dubbelnougat å mkt kissande sen va det juh som vanligt, typ. Hela min tillvaro gick ut på att hitta nånstans som jag kunde komma in med trailern å handla dubbelnougat. Men prioritera om dagarna lite kan man säga. Men är glad att jag mådde så pass bra, det är inte alla som har den turen. En tjej mådde jättedåligt, å kan inte tänka mig hur det är, men tyckte riktigt synd om henne! Jag är glad att jag hade det så enkelt som jag hade, å dessutom fick en rätt enkel förlossning å dessutom inga problem efteråt. Jag hade nog å tänka på T å undrar hur jag hade fixat det om jag hade haft grymt ont oxå. Sak samma, den tiden är förbi å T är världens bästa (men påfrestande) unge.
Sak samma, jag ska upp å prata med honom iaf. Skulle va skönt å ha lite mammadagar kvar fall det skulle va ngt nångång. Man får juh spara på dom i några år. Husse har juh pappapengar kvar oxå fall det skulle krisa nångång.
Har haft mkt å tänka på den senaste tiden. Hur ska man lägga livet? Jag har som tur är många olika vägar jag kan välja. Å det känns skönt att veta att jag inte MÅSTE göra på ett sätt. Problemet är att jag inte vet hur jag vill ha det. Jag ska börja jobba nu iaf å se om jag tycker att det är nånting å hålla på med där uppe lr om jag missar för mkt av T. Men ska börja där iaf. Hästen verkar bli kvar iaf, ska prata med min chef om den igen när jag kommer upp. Men jag lovade juh dyrt å heligt att han va väldigt snälll. Det va innan djävulen flög i honom häromdagen. Som det är nu kan jag inte skjutsa upp honom till Gävle med gott samvete, då blir jag väl av med jobbet å får ta hem hästen oxå. Sak samma, vill juh ha honom kvar samtidigt som jag inte vill. Beslutsångest kallas det visst. Lider av mkt sånt nu för tiden!
Funderar på att sälja bärselen, T har blivit för tung för att den ska kunna användas nu. Han har kommit upp i maxvikten på den. Men samtidigt, tycker om när den hänger där på dörren å man vet hur mkt användning man haft av den. Minns när Husse å jag hade storstädning, titta på T i spegeln å han sussa som en gris i selen. Stackars bebis, va jobbigt för honom att städa. Då va han inte så stor inte. På tal om städa, skulle verkligen behöva skura golven i T's rum å i vardagsrummet. Även hallen å köket egentligen, men det va inte så länge sen. Men dom andra. Men lilla T vill bara krypa efter å vill inte att han kryper omkring i skurmedel direkt. Han kanske kan va hos mormor nåndag så jag kan skura av golven lite, lr väldigt noggrant, annars får det va.
Nu finns det inga ursäkter på jobbet länge heller, förut när jag va gravid så sa min chef bara "Det där ska du inte göra, där ska du inte lasta, hoppa inte från bilen!, du är gravid så ta det piano". Å tur va det eftersom jag inte rådde på vissa saker för jag inte hade varken styrka lr vikt att lägga på. Hur ska jag göra nu? Dessutom jobbar inte Tobbe kvar på Fortum så jag kan inte använda hans vikt på grejerna heller. Det här kommer braka åt helvete! Som tur är har jag juh ändå ett annat jobb här hemma, men där jobbar jag juh inte så mkt. Tyvärr kan jag inte jobba på måndag, annars ville han att jag skulle komma å köra då. Men mor kan inte ha T på fm så då kan jag inte. Känns surt, men T kommer före jobbet. Visst kan jag sätta honom i bilen, men han vill absolut inte sitta still i bilen i 7 timmar. Än så länge är man inte arbetslös iaf, jobb finns bara man vill ha det. Va lite sur över att min chef sålde min bil 1 månad för tidigt. Jag hade juh inga som helst problem med att jobba, fast visst va det lite krångligt att komma under bilen med magen. Men under bilen behöver man juh ändå rätt sällan va. Men va skönt att röra på sig å lyfta lite lagom (kanske lite mkt men det funka juh). Men å andra sidan, hade jag fått bestämma så hade han haft bilen å mig kvar en månad till, men då hade jag fött barn 1 vecka efter jag sluta jobba. Å dessutom har jag juh ett så tungt å ickebra gravid jobb iom risker, tunga lyft, klättra uppepå trailer osv så jag föll juh enkelt inom ramarna att få gå hem 2 månader innan. Å va gravid va juh inget, mkt dubbelnougat å mkt kissande sen va det juh som vanligt, typ. Hela min tillvaro gick ut på att hitta nånstans som jag kunde komma in med trailern å handla dubbelnougat. Men prioritera om dagarna lite kan man säga. Men är glad att jag mådde så pass bra, det är inte alla som har den turen. En tjej mådde jättedåligt, å kan inte tänka mig hur det är, men tyckte riktigt synd om henne! Jag är glad att jag hade det så enkelt som jag hade, å dessutom fick en rätt enkel förlossning å dessutom inga problem efteråt. Jag hade nog å tänka på T å undrar hur jag hade fixat det om jag hade haft grymt ont oxå. Sak samma, den tiden är förbi å T är världens bästa (men påfrestande) unge.
Kommentarer
Trackback
