marredivina

Skulle vilja åka till Liseberg. För ett par år sedan gav jag Husse det i present. Packade en väska åt honom i smyg, bar ner den i bilen i smyg å sen sa åt honom att kliva upp, klä på sig å att vi skulle åka iväg. När vi åkte fick han gissa var vi skulle, när vi kom ut på motorvägen börja han med Ikea, sen tog det lång tid innan han kom på att det va Gbg som va målet. Stackarn trodde han va utan kläder i några dagar.
Hade hittat världens hotell, visste att det va fint för det hade jag sett på hemsidan. Men när vi klampa in där i "bekväma" kläder med en varsin sportbag på axeln å såg alla kineser å japaner med fina portföljer å kostymer så kändes det lite missanpassat. Men va fan, jag hade betalat för det jag med. Hotellrummet va LITE fint kan man väl säga. Nästan högst upp, utsikten på kvällen ifrån dom underbara poff-poff fotöljerna (där vi satt i deras underbara morgonrockar med dricka från minibaren) va helt sjuk.
Det kallar jag semester det. Va sååå skönt att bara va där, dricka öl, äta gott, åka karuseller å enbart va kära. Men nu räcker inte min ekonomi ihop till sån lyx, å dessutom så har jag väl inte tid heller. Å andra gången blir aldrig lika bra. Så jag engagerar mig i att göra saker hemma ist. Idag t.ex så har T å jag varit i en ny lekpark. Va sådär tyckte han, va lite varmt tror jag. Tänkte packa in honom i bilen i em å åka å bada om inget konstigt händer. Sen så har jag demolerat soffan å ska tvätta kuddöverdrag, å kuddarna typ oxå.
Dammsugit har vi gjort såklart å väntar nu på att tvätten ska bli färdig för att hängas, så nästa maskin kan åka i. Hade tänkt att parkera häcken i soffan idag, det va riktigt länge sen jag satt i den mer än 30 min.
Ska se om mor kan ha T imorgon på dagen så jag kan åka å jobba. Skulle verkligen behöva köra iväg det där lasset till Hallsberg imorgon. Dom blev lite småsura där när jag prata med dom i måndags, men det kan inte hjälpas. Så hoppas jag att jag kan va med å köra Vansbro nästa vecka om det kommer igång. Tänkte om T kunde va hos mormor i 1 lr 2 nätter så kunde jag åka å jobba häcken av mig. Känna på det som på den gamla goda tiden för några dagar.
Vet inte om T håller på att bli sjuk, han har lika kort tålamod som jag. Blir riktigt förbannad men sen går det över på 2 röda. Imorse vart jag tokig när han fick  för sig att vakna 8'10, så snodde leksaken han höll på med å sa åt honom att lägga sig ner å sova. Sen vakna vi 9'15 igen å börja flina å gulla lite innan frukost. Nu sover han som en stock, han va riktigt trött nu när han ätit banan, ville helst inte äta mer än en banan heller.
Nu är tvättmaskinen färdig, ska väl se om jag kan byta den. Sen blir det att försöka få ihop datorn igen. Rensade ur ALLT igår, fabriksinställde den. Så ska lägga över kort å lite igen. Tänkte fall den externa hårddisken pajjar så ligger det på datorn iaf, å tvärtom =)

Gott när vi låna mormors grill å altan förra helgen

"Nya" lastbilen

Har juh nya tatueringar oxå =)


Utsidan av vänster vad



Blev själv väldigt nöjd, vilket det är det som räknar eftersom det är MIN kropp. Gör det inte för att det ska va varcket, utan för att jag vill ha namnen när. Minnen, hedra osv. Å jag ska va känslokall? Mmm, säkert...

Tänk att få lägga sig bredvid, lägga huvudet på bröstkorgen. Känna andetag å få en arm om sig å veta att man inte är ensam. Att ngn annan är där å ser till så inget händer. Att känna trygghet. Att ngn pillar i håret å klappar en på ryggen å säger att man ska slappna av. Att vakna på morgonen å bara le över att man varit trygg hela natten. Tänk att en minut få slippa allt ansvar, att inte behöva ta alla beslut å se till så allt går ihop.
Vardagen är inte så, inte helgen heller för den delen. Att man kan ha häcken full hela tiden. T ska tas om hand, å inte bara det vanliga som att byta blöja. Va han ska äta, han behöver kläder ibland, behöver åka till bvc. Han behöver sova mitt på dagen. Allt vardagliga sker visserligen på samma tiden varje dag. Men eftersom det ska städas å tvättas oxå så blir ett avbrott i det för att ge honom mat lr byta blöja. Å visserigen är det inga problem att dammsuga lr tvätta eftersom han gärna hjälper till. Men det tar som sagt väldigt mkt längre tid å mindre tid får jag att leka med honom lr faktiskt få sitta en stund.
Så förutom T har jag juh lastbilen som inte heller verkar ta hand om sig själv. Verkstad hit å verkstad dig. Stod i söndags kväll/ natt å tvätta å spola av motorn så läckaget nångång blir hittat. Hittade på ett ungefär var det va, å nu står den på verkstad sen igår. Så söndag kväll/ natt va det tidigaste jag hann göra det. Så undertiden den är på verkstad skulle man kunna hämta störtröret så det blir svetsat. Men eftersom mor har bilen så kunde jag inte ta med mig T dit å hämta det. Så tog barnvagnen å så gick vi hemifrån. Lilla T vill juh inte va hemma hela tiden fortfarande, så det är min uppgift att ta med honom hemifrån så han kan göra annat.
Så en dag ska jag ta tag i att laga dörren på stora Ådi. Jag slipa å fixa rosten på lillÅdi för några veckor sedan så det är klart. Har även tvättat stora bilen å hästtransporten å sett till så den motionerat bromsar å lite.
Inget blir f*n gjort om man inte gör det själv! Men jag börjar bli trött nu. Att bara sova 2-3 timmar på natten å 2 timmar på dagen när T sussar är inget större problem egentligen. Det är när jag ska sköta om allt annan oxå som det kör ihop sig.
I princip allt hemma, i princip allt med lastbilen å sen hästen. Det är juh tur han går ute å jag slipper fundera så mkt på honom, för det har jag inte tid till. Det skulle nästan va enklare att va singel. Då vet man juh att man måste göra allt själv. Det är så enormt tråkigt att behöva göra allt själv när andra enbart behöver klara av att kliva upp för att va vaken några timmar å sen sova igen. Jag har valt mitt liv själv, sen att det blev ändrat i massor va inget jag kunde styra över. Jag valde själv att va hemme med T, men då ska jag ha honom själv oxå. Nu tänker jag inte låta honom va ifrån mig mer än jag verkligen måste! Punkt slut. Så här vart livet. En dag kanske jag oxå har ngn som jag kan lita på tar hand om mig.
Men tror nog varenda pucko har ngn svag läggning över hur mkt man kan såra folk, det verkar va en sport över det. Sak samma, jag får kallas känslolös, det gör mig inget. Men visar man en enda jävla känsla, å blir utskälld så visar man inte känslor mer. Jag ber sällan om hjälp, å när jag gör det så får jag surigheter tillbaka. Så nej, jag ber inte om hjälp längre. Jag planerar min å T's dag efter hur det passar oss å jobbet. Jag har slutat tänka på andra helt å hållet. Å på ett sätt gör det allt enklare. Sparka på mig när jag ligger ner, men räkna med att få fan tillbaka!
Har en massa bilder på T, lägger upp några på världens sötaste unge som växer å växer så det knakar!


T å jag badar ungefär varannan lr var 3e dag






Det kan väl inte va barnarbete när dom självmant springer runt med dammsaugaren?


Övningskör